pillanopuh

Läget är väl ungefär som rubriken säger, man kan summera allt med att dagarna går. Ibland lite för sakta men alltför ofta alldeles för fort. Vi har hunnit jobba fyra veckor efter semestern och är nu inne på den femte. Än så länge inga dagisbaciller som har bitit på varken oss eller barnen, peppar peppar!!

Moa har haft lite av en otursdag idag sen vi kom hem från dagis. Först ramlade hon ner från TrippTrapp-stolen när vi hade ätit mat med huvudet först rakt ner i golvet. Dock verkade hon inte slå sig så mycket, det blev ett litet märke i hårfästet men det var allt. Sen var vi på lekplatsen med mormor. På vägen hem hade Moa lite bråttom över gatan. Hon ramlade platt framåt, hann ta för sig med händerna men ändå dunkade hon huvudet i asfalten så det sa PANG!! Den här gången gick det inte lika bra, det blev ett stort märke i pannan och senare kom det även lite näsblod. Stackars lilla Moa!

Helgen som gick var Stoffe och jag barnlediga, vi var bjudna på kräftskiva och barnen var hos farmor och Conny. Där hade de haft det hur mysigt som helst verkade det som och Moa ville helst inte släppa taget om farmor när det var dags att säga hejdå. Kräftskivan var väldigt trevlig, god mat och trevligt sällskap!

Häromdagen när jag skulle ta några bilder på barnen frågade jag dem om de kunde skratta lite när jag fotograferade. Det här är resultatet:





Jag tror att jag låter bli att be dem skratta nästa gång...

Trevlig tisdagskväll!

Kram!