pillanopuh

Måste bara dela med mig lite av en sak som våra barn har börjat med. När de hittar på något hyss (vilket sker titt som tätt) så har jag börjat med att vilja ha ögonkontakt med dem när jag säger till dem. För att få det säger jag: "Titta på mamma!". Då "svarar" båda två med att titta på mig och stoppa pekfingret i munnen och småle. Hur lätt är det då att försöka vara allvarlig och säga till dem?!? Jag klarar i alla fall inte det!

Här kommer ett litet exempel på hur det kan se ut:


Förstår ni varför det är svårt att vara allvarlig?

Kram igen!